Igår så kom äntligen katten Jönsson hem, känns bara bra. Är man van att ha katt så är det mycket tomt den tiden man är kattlös.

Hundarna och katten går bara bra, visst blir det lite spott och fräs när dom kommer springade fram, men går dom lugnt och nosar så får dom en puss på nosen.

Jönsson själv har hittat kattlådan och användt den flera ggr. En riktig myskatt är han, kurrar som värsta motor när han kommer fram för att kelas med oss i familjen. 

Nu ska jag se till att barenen kommer till skolan och inte sitta här och slösa bort tiden.